Denna Luxor är försedd med glasspets, något som dök upp på en del pennor under 1930-talet till följd av den ekonomiska krisen med bland annat väldigt höga guldpriser. Konceptet med glasspets skapades 1926 av Hans Roggenbuck som från 1930-talet och framåt tillverkade reservoarpennor med glasspets under namnet »Haro», men även tillverkare som Montblanc tillverkade pennor med glasspets.

Enligt penexchange.de var glasspetsar speciellt lämpliga när man skulle skriva med karbonpapper, där stiftets styvhet behövdes för att skriften skulle nå igen flera kopior. Konsekvensen var att spetsen ofta gick sönder, varför dessa spetsar ofta såldes i förpackningar om sex stycken spetsar.

Huruvida denna penna var försedd med glasspets som originalstift är inte säkert. Under andra världskriget var det inte ovanligt att guldstift på förkrigspennor såldes för att ägaren skulle kunna köpa mat, där någon senare ägare – möjligtvis försäljare – sedan sätter i en glasspets. Denna penna är köpt av en säljare i Slovakien, vilket gör att detta scenario är fullt tänkbart. Pennan var dock orenoverad med ett slitet stift när jag köpte den, så vid något tillfälle har den i alla fall använts med glasspetsen. Vad som ytterligare talar för att denna penna såldes med glasspets är dess stora likhet med Montblancs »M. G. 420» som tillverkades mellan 1936–38. Med tanke på hur tyska tillverkare vid denna tid »lånade» inspiration från varandra när de designade sina pennor, ser jag det inte som osannolikt att denna Luxor-modell och MG 420 var inspirerade av varandra.

Denna Luxor saknar all form av modellinformation men kan vara en modell »71» (se denna illustration). Det är en pumptryckare med en design och ett clips som doftar 1930-tal, och utifrån dess likhet med Montblancs M.G. 420 daterar jag den till 1930-talets andra hälft.

Att skriva med denna penna är en annorlunda upplevelse. Detta stift har F-bredd utan en tillstymmelse till flex, och eftersom spetsen är lite sliten fungerar stiftet inte så följsamt som man skulle önska. Det går att skriva med, men det »hackar» ibland när man drar bågformade linjer och man får börja om.

► Tillverkningsår: 1936
► Tillverkningsland: Tyskland
► Material: Celluloid
► Färg: Brunmarmorerad
► Längd: 113,6 mm (106,1 mm utan huv / 145,9 mm med huven postad)
► Tjocklek: 11,0 mm / huv: 12,4 mm
► Vikt: 13,1 g (7,9 g utan huv)
► Stiftets storlek: 4
► Stift: F, glasstift
► Fyllningsmekanism: pumptryckare

Huvens längd är 56,6 mm (49,3 mm utan clips och toppskruv) och väger 5,2 g.
Huvens diameter: 12,4 mm
Nederst på huven finns tre st släta, 0,9 mm breda ringar utan prägling.
Ingen prägling på huven.
Toppskruven är 6,1 mm lång och 12,0 mm bred; total längd inkl. gängor: 26,8 mm.
Clipset är 37,4 mm långt och 6,2 mm brett på bredaste stället.
Ingen prägling på clipset.

Behållaren inklusive förstycke och blindhätta: 86,9 mm
Behållaren är 62,7 mm lång (66,3 med gängor) med diametern 11,0 mm; inuti är diametern ca 8 mm.
Prägling på behållaren: Luxor
Blindhättans längd: 11,3 mm
Ingen prägling på blindhättan.
Pumptryckarens »knapp» är av metall och 10,9 mm lång
Knappens diameter är 5,5 mm.
Tryckmekanismen är 64,6 mm lång.
Bläcksäckens storlek: 17
Bläcksäckens längd: 51 mm
Ny bläcksäck monterades i april 2022