Matador Garant 998 var Matadors flaggskepp och enligt en del webbsidor av sedd som utmanare till Montblancs flaggskepp 139 Meisterstück. Detta är en riktigt stor penna, nästan 14 cm lång och 1,4 cm i diameter, med ett gigantiskt guldstift som får de flesta andra stift att se ut som dvärgar. Det exemplar som passerat mig hade en ytgraverad yta och flera snygga förgyllda detaljer där speciellt clipsets präglade mönster ger pennan en tydlig karaktär.

Mitt första intryck av den här pennan var att detta är reservoarpennornas motsvarighet till dagens SUV-bilar för det känns som en nästan groteskt uppumpad version av Matadors vanligare modeller. Men visst är det samtidigt något fascinerande med dessa överdimensionerade pennor som är så stora och otympliga att de knappt går att skriva med.

Den här Matador-pennan passerade mig på väg till en samlare i USA, och jag kunde inte låta bli att tvätta ren den och ta några bilder. Exteriört är pennan i ett riktigt fint skick med bara några mindre repor, men troligen behöver den få en ny kork. Kolvfyllaren satt inte fast, så jag testade att suga vatten och fick i den vevan en del gammalt bläck på fingrarna som trängde ut bakvägen genom kolvfyllaren – men kanske räcker det med att pennan fylls med vatten några dagar för att korken ska sluta tätt? Jag doppade även spetsen i bläck och testskrev en halv sida text. Stiftet har en svag flex mellan F-M men är betydligt styvare än jag inbillade mig, men bortsett från detta är det ett skönt stift att skriva med.

Men pennan i all ära. Det mest spännande med denna penna är att den mitt på behållaren har Chr. Olsens ankarlogotyp instämplad. Hur såg denna koppling mellan Chr. Olsen i Köpenhamn (alternativt i Stockholm) ut? Distribuerades Matador-pennor – eller åtminstone denna penna – genom A/B Chr. Olsen? Eller monterades Matador-pennor samman vid Chr. Olsens fabriker parallellt, eller var det till och med så att Chr. Olsen under en period tillverkade dessa pennor åt Matador? Att Chr. Olsen på något sätt skulle ha samarbetat med Matador är inget jag sett omnämnt någonstans och kanske finns det en annan anledning till att ankarlogotypen finns på pennan, men logotypen väcker ändå frågan om hur detta samband sett ut.

► Tillverkningsår: ca 1940 (?)
► Tillverkningsland: Tyskland
► Material: Celluloid
► Färg: Svart
► Längd: 137,1 mm (131,5 mm utan huva / 166,6 mm postad)
► Tjocklek: 13,8 mm; huv: 15,8 mm
► Vikt: 23,5 g (15,3 g utan huv)
► Stift: F, 14k guld
► Stiftstorlek: 8
► Fyllningsmekanism: kolvfyllare

Huven är ytgraverad.
Huvens längd är 65,4 mm (57,3 mm utan clips och toppskruv) och väger 8,2 g.
Huvens diameter: 15,8 mm
Nederst på huven finns en förgylld 2,9 mm bred ring med ett kedjeliknande mönster.
Strax över huvringen finns präglat: MATADOR GARANT
Toppskruven är svagt spetsig, 5,5 mm hög och 14,3 mm i diameter.
Clipset är 39,5 mm långt och 6,1 mm brett på bredaste stället.
På clipsets »droppe» finns ett M präglat.

Behållaren är ytgraverad.
Behållare och förstycke är 105,7 mm lång (70 mm exklusive blindhätta och förstycke).
Behållarens diameter är 13,8 mm.
Behållarens bläckfönster är gröngulfärgat och 12 mm långt.
Prägling på behållaren: Olsens [Penol] ankarlogotyp.
Storlek på ankarlogotypen: 3 mm i diameter
Prägling på skruvkolvmekanismen: 998 | F
Skruvkolvsmekanismens synliga del är 17,3 mm lång (11,4 + 5,9 mm).
Blindhättans totala längd är 19,2 mm.
Blindhättan har en 2,5 mm förgylld ring.
Överst på blindhättan finns en 2,8 mm hög »juvel» med samma färg som övriga pennan.

Kommentar: Innebär Olsen-logotypen att pennan distribuerades genom – eller till och med tillverkades av – Chr. Olsen som också distribuerade Parkers pennor i Norden?

Stiftet är 14k guld.
Prägling på stiftet: MATADOR | [M-logotyp] | NEW YORK | 14 C. 585
Stiftets storlek: 8
Stiftets bredd: 10,4 mm.
Stiftets längd och vikt inte uppmätt.
Förstycket är 16,6 mm långt.
Bläckledarens längd och diameter är inte uppmätt.